Ibland undrar jag vilka PR konsulter som våra folkvalda anlitar.
Vem säger åt Reinfeldt o Co "Nu är det dags att synas i media och visa folket att vi förstår vad som händer i landet".
När en politisk motståndare säger något som ingen utanför nyhetsredaktionerna bryr sig om, då hissar man flagg och bokar intervjutider pch ställer in semestrar.
Till vad nytta?
Ingen bryr sig.
Men i går sköt en man i Blekinge ihjäl en pojke. Rapporterna talar om att mannens familj länge trakaserats av ett gäng.
Och att man anmält och anmält - men att inget hänt. Att bägaren rann över i natt,
I kommentarerna på artikeln (som man kan läsa här ) uttrycks massor av vrede över att "Ingen lyssnat". Att polisen inte kunnat göra något.
Allt andas maktlöshet och de som kommenterar säger att de förstår desperationen som utlöste skottdramat.
Det lyser av förtvivlan över "vart samhället är på väg".
Men ser vi någon i TV?
Har någon minister rest till Blekinge?
Har någon sagt: "vi har ett problem i samhället när människor inte känner att deras problem tas på allvar."
Eller "jag ska djävlar i hoppet tala med polisen - så här ska det inte gå till".
Eller "folk har fel för sig, det görs visst en massa saker"
Eller "här har det gått snett - jag lovar att kolla"
Eller åtminstone visar att man talar om samma saker i sina mötesrum som befolkningen pratar om i fikarum och utanför mataffären.
Visar att man har örat mot marken.
Nope.
Inte hänt. Oavsett färg,
Och under tiden blir folk allt mer arga och man bäddar fint för allsköns populister.
Kortsiktigt och konstigt.
I vanliga länder hade vi sett upprörda folkvalda få mikrofoner uppstoppade i näsan av pålästa journalister. Lokala polischefer hade ställts till svars av media och sina chefer.
Ett och annat huvud hade kanske rullat.
Men inte vi. Inte i Sverige.
Här gör vi inte så. Här gör vi på ett annat sätt.
Men ingen vet riktigt vilket.
Eller varför.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar