tisdag 22 januari 2008

Var är debatten om debatten om Rödeby?

På Expressen är det just nu 630 inlägg om Rödeby-skotten.

Så gott som alla handlar om sympati för pappans agerande. Och ett misstroende mot samhällets förmåga att agera när medborgare känner sig hotade.

Debatten om Rödeby är antagligen en av de mest engagerande jag sett på många år.
Ändå är den politiska tystnaden total.
På ett nästan provocerande sätt.

Efter åklagarbomben stod alla upp på 5 röda.
Kungsholmen likaså.
Värdetransportrånen fick var och varannan partiperson att gå loss.
Och Tito Beltran-målet fick Bodström att ta plats i rampljuset.

Efter Rödeby är det bara - tyst.

Har våra folkvalda och deras press-sekreterare så dålig koll på vilka frågor som har bäring för medborgarna?
Varför är det så?

Bara mängden kommentarer på alla media-siter borde i sig vara ett ämne för ledarskribenter, debattörer och statsvetare.

Men inte en enda statsminister har åkt till Karlskrona för att "känna in". För att "ta reda på fakta". För att "kräva korten på bordet".
Inga oppositionsledare heller.

Det är obehagligt att man är så ointresserad av en fråga som engagerar så mycket.
Jag vill gärna veta varför det är på det viset.

Sydis senaste om saken

onsdag 9 januari 2008

Mer makt åt politikerna!

De flesta i Sverige är uppfostrade till att tro på demokrati.
Vi röstar på människor som fattar beslut. Och om de fattar beslut som vi inte gillar så kan vi rösta på någon annan nästa gång. Vi kan ta reda på vem som fattat besluten, och vem som gått emot dem.
Det råder oftast en debatt.

Vad många (de flesta?) inte har klart för sig är att politikernas makt är högst begränsad i Sverige. På alla plan.
Det är inte dom som bestämmer.

Tyvärr är politikerna själva dåliga på att skapa debatt om detta. Varför vet jag inte.
Den mesta egentliga makten ligger hos tjänstemän. Personer som har sina jobb säkra oavsett hur tokiga beslut väljarna anser att de fattar.
Och som inte behöver tänka på att stå för det dom gör, eftersom de ”bara gör sitt jobb”. Och nästan aldrig behöver tala med elaka journalister. Eller ens väljare.

Ett exempel ser vi i Simrishamns kommun just nu.
På väg 9 utanför Rörum ligger vad som måste vara en av landets få busshållplatser där barn ska korsa en 90-väg på väg mellan buss och skola. Nittioväg. Inte 70. Inte 50. 90!
Det är 3 gånger snabbare än utanför de flesta skolor.
Föräldrarna har påtalat detta för kommunen. Och även Kommunens politiker (och tjänstemän) höll med om att man bör sänka hastighetsbegränsningen till åtminstone 70 på en sträcka av kanske 200 meter,
Länsstyrelsen sa nej till detta. Och nu har även Vägverket sagt nej.
Ett nej som inte kan överklagas.
Tjänstemän på vägverket. Anonyma tjänstemän.
Utan ansvar inför väljare.

Vägverket säger att man som bilförare måste vara beredd på att folk kan korsa vägen, och därför ska man ändå anpassa sin hastighet
Någon dag tidigare kördes två15-åriga flickor ihjäl vid just en busshållplats vid en 90 väg. Vägverkets talesmän sade då att man hade som mål att sänka farten vid alla busshållplatser. Och i en press-release sa samma myndighet att undersökningar visat att folk är dåliga på att hålla farten vid just busshållplatser.
Men inte i Simrishamn. Tydligen.

Våra folkvalda kan inte göra någonting eftersom Vägverkets beslut som sagt inte kan överklagas.

Men det är fel. För visst kan man göra något! Man kan sätta ljuset på att det är så här det går till. Man kan upplysa oss om att de vi röstar på inte har makt att påverka.
Man kan göra tjänstemannaväldet till en valfråga.
En valfråga som bör gå över blockgränserna.
För när det går till så här så skapas ett politikerförakt på felaktiga grunder.
Det är ett tjänstemannaförakt vi borde se.
Vare sig det rör polisens agerande i Rödeby, socialtjänstens i Vetlanda eller vägverkets i Simrishamn.
Tjänstemän ska agera enligt regler. Men regler kan tolkas.
Reglerna ska formas av folket och de folkvalda. Och är till för dessa,
När en tolkning av en regel är uppenbart emot folkets och de folkvaldas vilja så bör en tjänsteman fundera en gång till på sitt uppdrag.
Eller så bör man anställa nya rekryterare på våra myndigheter, eftersom de nuvarande uppenbarligen inte var toppar i sin klass.